Bonuskapitel: Hälsningar från Moonlight Falls

Ford skriver brev hem till sin familj, familjen McMillan, med jämna mellanrum. Här är en inblick i det allra första av många brev han skickat. 

Hälsningar från Moonlight Falls! 

Jag hoppas att ni alla har det bra därhemma i vårvärmen. Här är det fortfarande rätt kallt, speciellt om nätterna, men snön har äntligen smält bort från bergen och insekterna har börjat vakna till liv ordentligt så våren är nog bara runt hörnet. 

Ni undrar säkert hur jag har haft det och vad som har hänt här borta. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja och om ni ens kommer att tro mig, men... 

Familjen Barlow som jag skulle bo hos visade sig vara en flock med varulvar. Ja, ni läste rätt, varulvar. Men förutom några små egenheter så är dom nästan som vilken annan familj som helst."

För det mesta, i alla fall... 

Lance och Argus, papporna i familjen, har båda två arbetat som läkare i många års tid och det är riktigt kul att sitta och lyssna på allt som dom har att berätta om sitt jobb.
Dom har fem barn i min ålder och fyra av dom är fyrlingar, precis som gänget därhemma. (PS, så att jag inte glömmer, hälsa och krama Frost, Ethel, Marvin och Evert rejält från mig!)
Tekla är den enda tjejen i familjen och den jag umgås mest med. Hon är riktigt trevlig att vara med och vi har en hel del gemensamt. Sen har vi Luke, han är snäll, men lite tillbakadragen och Wilbur, som är trevlig och välmenande men ganska intensiv ibland. Sist har vi Fenris som är trevlig på sitt sätt.

Samt en bonusson, Jake, som jag tror är adopterad? Det är den korta versionen enligt familjen, i alla fall. Den långa versionen är... lite för komplicerad för att kunna ta i ett brev, men han är den enda förutom jag som inte är en varulv. Han är dock inte mänsklig heller. Jag vet inte om ni skulle tro mig om jag skrev vad han är... eller var... det är en rörig historia, som jag skrev ovan.

Men oftast så kommer alla överens, även om det kräver lite ansträngning ibland. 

Hann jag nämna att familjen Barlow har hundar innan jag åkte? När jag först kom hit så hade dom tre hundar, en stor, en liten och en spökhund. Spökhunden är tydligen deras gamla hund som dog för många år sedan och som dök upp igen för inte så länge sedan.
För inte så länge sedan så fick deras spökhund valpar ihop med den andra lilla hunden i familjen, så nu är det sju hundar som springer runt i huset. Fyra levande och tre spöken. Fråga mig inte hur hon lyckades få valpar, för det vet ingen av oss.

Det är lite klurigt att försöka lista ut hur den här lilla familjen blev till. 

Det har varit en rejäl omställning för mig att gå från vår familj till familjen Barlow, måste jag säga. Våra familjer är som natt och dag. Här händer det alltid någonting och trots att huset vi bor i är så stort så krockar vi alltid i varandra.
Jag har tappat räkningen på alla gånger som jag gått iväg för att ta ett glas vatten eller gå på toa och istället hamnat mitt i en hetsig diskussion, ett bråk, ett slagsmål som ser ut att vara på liv och död, en vildsint jaktlek med hundarna eller en basketmatch...

Som ni säkert kan gissa är det väldigt svårt att få en lugn stund här borta. Bara medan jag skriver det här brevet så har jag fått bära ut en väldigt tugg-glad spökvalp ur rummet tre gånger och fått be Wilbur att be Fenris sänka musiken han spelar i sitt rum en... rättelse, två gånger. Men jämfört med hur det kan vara strax innan och under fullmånenätter så klagar jag inte.
Jag önskar dock att dom kunde vara lite bättre på att respektera andras och varandras privatliv. Men det kanske är en del av flockmentaliteten hos varulvar att dela med sig och ta del av oerhört mycket av varandras liv, vad vet jag?

"Jag struntar i om du är inspirerad eller inte, skriv klart meningen och spara så att jag kan få använda MIN laptop någon gång, älvpojken...!" 

Livet i Moonlight Falls skiljer sig rejält från livet i Appaloosa Plains och då menar jag inte enbart för att jag bor hos en familj varulvar med deras spökhundar. Hela staden är som en samlingsplats för övernaturliga väsen!
Förutom varulvar och spöken så finns det älvor, vampyrer, häxor och alla möjliga varelser ni kan föreställa er här. Inklusive vanliga människor, givetvis. Alla lever sida vid sida här som om det vore det naturligaste i världen och det är riktigt fascinerande att se.

Ni skulle se min nya klass i den här skolan. Jag trodde att jag skulle vara den enda älvan där, men jag hade fel. Det går en till älva i klassen vid namn Lowell som tillsammans med Teklas vän Dusty, en vampyr som har lite svårt för att... *utsuddad oläsbar text*
Jag ska inte gå in för mycket på detaljer, men jag trivs i klassen och nästan alla är jättetrevliga. Om vi tar ett klassfoto senare i år så lovar jag att skicka en kopia till er.

Så länge man trivs är det ingen fara om man utelämnar några, eller en hel del, detaljer. 

Det tror jag sammanfattar saker och ting ganska bra här borta i Moonlight Falls. Såvida jag inte ska gå in på fler detaljer, men då lär brevet bli ett tiotal sidor långt och jag får sitta uppe och skriva hela natten. Vilket jag inte kan för jag ska tydligen med Wilbur och Jake ut och fiska ikväll, hur nu det gick till.
Jag ska försöka skriva igen så snart jag kan, men det är mycket jobb i skolan just nu. Prov, ett projektarbete som ska in och så en vårbal om ett par veckor. Jag hade inte tänkt gå på balen, men Tekla frågade så nu är det lite förberedelser för det också.

Ha det bra tills vi hörs igen!

Kramar och varma hälsningar
Ford